Stolt matte
Måste bara säga att jag är jättenöjd med hur lydig Urraco är! Fantastiskt. Han har så fin kontakt och gör det man ber om direkt och inte efter fem år som Notos. Inkallningen är inte hundra men vi jobbar på med det.
Nytt
Det är underbart att matte är hemma så mycket nu, men hon klappar mest bara på han nya lilla killen.. Men håller man sig nära får man också lite klapp! 
Jag kan ta det där...
Lycka är...
... En ny taggig pipboll! 
Nykomling
I måndags kom vi hem från bb, Notos var hemma då och han gick det bra med. Han luktade väldigt noga på allt bara, nyfiken. Senare kanske lite putt på att inte va mattes nr ett mer men det går ändå bra.
Ghost var också hemma. Ni skulle sett hans min! Han satte sig mina fötter när jag ammade och glodde storlgt en stund sen som ruskade han av sig himlade med ögonen och gick iväg. Litar inte helt på honom direkt! Igår satt han på byrån vid spjälsängen och måttade att hoppa med svansen i jaktläge - så man måste no vakta honom.
Sen hämta husse hem Urraco från dagis. Först var han väldigt sådär osäker och lite rädd för honom - gömde sig, skällde lite och så. Men har blivit modigare, igår sku han testa buffa beis. Med tydlighet från vår sida om hur man beter sig så går detta nog bra.
Bilder från vår första familjepromenad
Urraco 2 år!
Igår blev vår lill-fis två! Vad tiden går fort! Hade väl helt ärligt hoppats träningen de första åren skulle gått bättre, men vi hade det ganska turbulent hans första år och huvudsaken är väl att vi tränar och jobbar på nu. Ser fram emot att kunna träna med honom själv, såhär i nionde månaden är det inte läge för det. Så Sam är i andra ändan av kopplet hela tiden. Sen när bebis kommer tror jag att jag får vara glad om jag hinner ut en sväng med en hund per dag bara men bättre än nu iallafall!
Notos var på "årskontroll" i tisdag. Eller kontroll och kontroll, ja visst men han är så uppstressad att man kan inte göra så mycket med honom alls. Jag visade tänderna åt veterinären och så lyssnade hon på hans hjärta. Vi diskuterade hans knä och diskuterade hans hull. Och så fick han sin månatliga cartrofen-spruta.
Igår var vi till stan med honom och det vart riktigt bra träning, massor med folk som gick förbi som han fick skvallra på. Lite fot och kontakt med, och så fick han leta korv i en snöhög.
Notos var på "årskontroll" i tisdag. Eller kontroll och kontroll, ja visst men han är så uppstressad att man kan inte göra så mycket med honom alls. Jag visade tänderna åt veterinären och så lyssnade hon på hans hjärta. Vi diskuterade hans knä och diskuterade hans hull. Och så fick han sin månatliga cartrofen-spruta.
Köpte nån gele man kan smörja på tänderna mot tandsten, i övrigt kör vi på som tidigare.
Okej då
Jag lägger väl mig i den andra soffan då... 
Tränat!
Igår var vi med Urraco till stan och tränade igen. Han var såå duktig! Skvallrade fint, brydde sig inte om lekande barnen osv. There is hope!
Vi har också försökt träna lite skvaller i bilen, för det är inte så trevligt när han gör utfall mot folk vi kör förbi... Men det är riktigt svårt, ska nog fråga råd av coach sen. Har ni nå tips?
Lite mataktivering
Numera sköter husse allt rastande, lite trist att bara va hemma med ömma fogar men vad gör man. Försöker iallafall aktivera dom lite, idag fick de middagen i flaskor ute som de fick tömma och nosa upp. Bättre än inget :)
Ska göra upp någon form av plan över hundträningen så det kanske blir mer ordning med det. Finns mycket jag vill göra ju!
Raccis på nytt dagis
Över julen fick Racco va på ett nytt dagis och idag hämtade vi honom. Julen har varit sådär ur hundägarperspektiv som sagt så det var underbart att höra att dagistanten tyckte han var charmig och jättesöt och snäll! Visst lite rädd och osäker av sig men väldigt snäll. Hon sa att han var väldigt mjuk, vilket va skönt att höra var lite orolig att hon som bruksperson inte skulle haja corso-mjukheten. Men det var skönt och vi för rätt troligt dit han igen!
Här är han hemma och öppnar sin klapp :)
Hundägarångest
Igår, på julafton hade vi en incident igen. Denna gång med Notos! Han som aldrig gjort en fluga förnär. Nåja, han skulle säkert inte gjort det heller om inte vi varit så dåliga ledare. Han är en bra hund som fick ta för stort ansvar och vart rädd. Vårt fel helt och hållet. Vi var för bekväma och trygga och glömde hundperspektivet. Non the less ångest framkallande. När något händer med ens hundar - det är då, och endast då, man inte vill ha hund mera. Vi har lärt oss vår läxa, när man har hund måste man alltid ha hund-glasögonen på, alltid tänka ut hundens perspektiv. Oavsett hund. Man får aldrig bli lat eller bekväm.
Aldrig.
Det var ju längesen jag skrev nu, så jag kan ju också berätta att vi börjat träna racco med tränare, privatträning. Vårt mål är att kunna ha hundarna mer och se på luciatåget nästa år. Det kräver en hel del jobb. Men det gäller att sluta fega och göra jobbet. För vår egna skull. Det ska gå.
Dags att stärka ledarskapet
Vi for till stan och gick med hundarna i lördags. Välbehövligt med mer miljöträning åt Urraco. Han gjorde pinsamt nog två utfall mot människor. Inte jag i andra ändan kopplet men ändå väldigt jobbigt. Idag bet han lite halv plötsligt svärfar också (jag var inte hemma så vet inte riktigt hur det gick till, Notos var involverad iallafall). Vad gäller hundmöten så var ju Notos "bäst i klassen" på kursen förut så jag borde veta hur man gör, men vi måste ju öva! Konstaterar att vi har en lång väg att gå med Urraco, men skam den som ger sig. Han är en superfin hund, lyhörd och arbetsvillig. Det ska tas tillvara! Vi behöver bara visa lite tydligare ledarskap och träna mer så kommer det bli suvve! Minst sagt dags att lägga ner timmarna nu.
Planen:
- gå mer med honom utan Notos
- förekomma förekomma förekomma, dvs agera innan man är face to face med problemet, och inte bestraffa efteråt.
- lugn, tydlig, vänlig och konsekvent HELA TIDEN. Förtjäna att vara hans ledare.
- mycket mycket skvallerträning på långt avstånd och minska ner avståndet stegvis. Vid möten: ta stor cirkel eller vänd bort. Avleda berömma vid kontakt eller titta bort.
- när gäster kommer: vi äger besöket. Ok att hundarna säger till men sen är det bra. Från och med nu hälsar inte hundarna på gästerna, dom är våra. Det handlar om kroppsspråk och attityd. Vi vill gärna kunna ha besökare!
- minska tryck direkt han visar eftergift: väjer blicken, gäspar, nosar, slickar sig om nosen... Mjuk men tydlig hand. Han är väldigt lyhörd på rösten, man behöver inte ta i han (om det inte är enda sättet att hålla fast han när det krisar!)
Liten har blivit enorm
En liten update i bilder:
Töpromenad
Hund på kudde
Fick slicka ur gräddskålen! Bakom skymtar kudden jag tugga sönder tidigare...
Jag kan lägga upp huvudet på bordet när jag ska tigga
En helglångpromenad för några helger sen
Ibland får man ligga i sängen!
Nattar matte
Från ännu en långpromenad, visst är jag snygg!?
Vi posar med husse
Skogsbus
Min första jul
Mojs med husse
På väg ut och gå
Ute i höstsolen
Töpromenad
Hund på kudde
Fick slicka ur gräddskålen! Bakom skymtar kudden jag tugga sönder tidigare...
Jag kan lägga upp huvudet på bordet när jag ska tigga
En helglångpromenad för några helger sen
Ibland får man ligga i sängen!
Nattar matte
Från ännu en långpromenad, visst är jag snygg!?
Vi posar med husse
Skogsbus
Min första jul
Mojs med husse
På väg ut och gå
Ute i höstsolen
Många bilder blev det, men har ju inte uppdaterat på så länge!
Fin promenad i Sund
Såhär fint väder var det i lördags när vi var ut och gick :) den här nya årstiden, hösten är helt nice faktiskt. I lördags var vi också till en skolgård och busade. Hoppade hinder och kröp under grejer och klättra över saker och massa sånt skoj! Lite jobbigt att hoppa, min rumpa hänger inte riktigt med mig men matte säger att det snart blir bättre :)
Söndagsmys
Jag älskar den här soffan.