Djuren på Gottby Mansions blogg!

Det är underbart att matte är hemma så mycket nu, men hon klappar mest bara på han nya lilla killen.. Men håller man sig nära får man också lite klapp! 

Igår blev vår lill-fis två! Vad tiden går fort! Hade väl helt ärligt hoppats träningen de första åren skulle gått bättre, men vi hade det ganska turbulent hans första år och huvudsaken är väl att vi tränar och jobbar på nu. Ser fram emot att kunna träna med honom själv, såhär i nionde månaden är det inte läge för det. Så Sam är i andra ändan av kopplet hela tiden. Sen när bebis kommer tror jag att jag får vara glad om jag hinner ut en sväng med en hund per dag bara men bättre än nu iallafall! 
Notos var på "årskontroll" i tisdag. Eller kontroll och kontroll, ja visst men han är så uppstressad att man kan inte göra så mycket med honom alls. Jag visade tänderna åt veterinären och så lyssnade hon på hans hjärta. Vi diskuterade hans knä och diskuterade hans hull. Och så fick han sin månatliga cartrofen-spruta. 

Jag lägger väl mig i den andra soffan då... 

Numera sköter husse allt rastande, lite trist att bara va hemma med ömma fogar men vad gör man. Försöker iallafall aktivera dom lite, idag fick de middagen i flaskor ute som de fick tömma och nosa upp. Bättre än inget :) 

Igår, på julafton hade vi en incident igen.  Denna gång med Notos! Han som aldrig gjort en fluga förnär. Nåja, han skulle säkert inte gjort det heller om inte vi varit så dåliga ledare. Han är en bra hund som fick ta för stort ansvar och vart rädd. Vårt fel helt och hållet. Vi var för bekväma och trygga och glömde hundperspektivet. Non the less ångest framkallande. När något händer med ens hundar - det är då, och endast då, man inte vill ha hund mera. Vi har lärt oss vår läxa, när man har hund måste man alltid ha hund-glasögonen på, alltid tänka ut hundens perspektiv. Oavsett hund. Man får aldrig bli lat eller bekväm. 

Jag älskar den här soffan. 

... i soffan får man bädda in sig i en filt istället! Fredagsmys! 

Matte har prövat konstiga saker på mig idag med äckligt ljud... En ortos eller nåt kallades den ena. Och när vi var ut och gick satte hon på mig nå grejjer runt bakbenen. Vart faktiskt ganska sur och ville inte gå vidare men så hade ju matte köttbullar så jag vart rätt snabbt på bättre humör. Köttbullar verkar nästan magiska på brorsan... När matte har det med sig är han som en helt annan hund... Tror nog det ska bli hund av han med... Även om matte inte gillar när jag lär han skälla ut främlingar...
För stor verkade den

Så idag har vi varit till Arninge och plågat mig. Det var super äckligt, folk som gjorde så det gjorde ont och sen droga dom mig! 3 sprutor fick jag men fan heller att jag sku somna där! Veterinären sa att han aldrig varit med om maken till envis hund - det är jag det! *stolt*! Dom tog bilder på mina knän till sist iallafall. Mitt dåliga knä var - håll i er - dåligt! Fullt mer artros eller vad det hette. Det sku inte löna sig att operera mig -pjuh! Och matte sparar pengar också. Men många av dom pengarna ska gå till mediciner och sånt åt mig. Hon har kollat på nåt knästöd åt mig och pratat med en djursjukgymnast. Det låter ändå bra att jag ska bli bättre även om det var synd att det hade blivit så dåligt så fort... Vi trodde nog inte att artros kunde komma så fort. Men det är bara att blicka framåt nu! Jag orkar inte berätta mer nu är supertrött... Tror dom där sprutorna tar ut sin rätt nu iallafall... Under resan vågade jag inte riktigt heller sova fastän benen inte riktigt bar mig. Matte fixade iaf en hytt, där var det bra att sova. Och nu då, hemma på mattan med Bruce i örona. 

Sitter och väntar på att komma in till veterinären, Notos ska avmaskas för att åka till Sverige. Vi har fått tid till undersökning och operation nästa vecka i Arninge. Äntligen. Det gick fort att få tid bara man själv har tid och pengar som tur är. 

Killarna testar nya mattan och Ghost använder högtalaren som kudde... Lite kul när vi lyssnar på Daddy Cool ganska högt....... :) 

Här kollar vi in de nya gröna skogarna som finns härOch här kollar Ghost in grannkatten :)

Jag har jätteont i mitt ben, har haft från och till länge nu men vi har inte riktigt fattat vad det varit... Matte har tänkt att jag sträckt mig men det blir ju inte bättre, snarare sämre. Nu när vi var på kurs och tanten där sa att det likna som att korsbandet va av. Så nu håller husse på och kollar upp hur vi ska fixa det. Om man ska till Sverige eller Finland. Lika bra att åka iväg direkt och inte kolla det här, jag slipper gärna en extra sövning. Det var jätteäckligt sist. 

Väntar vi på att husse ska komma hem från gymmet

Igår på promenaden började Urraco tokskälla på ett par ponnysar. Notos hakade också på och det vart allmänt kaos. Notos bryr sig väldigt sällan om hästar annars kan jag ju tillägga. Jag försökte korrigera Urraco, det är inte ok att skälla och vi ska bara gå förbi. Idag var det likadant vid två hästmöten. Kom på att det säkert bara är osäkerhet. Han visar det bara helt annorlunda än Notos. Notos satte svansen mellan bena och typ kröp förbi hästarna tills jag visade han att dom inte är farliga. Tror jag måste visa Urraco också. Det finns ju en hel drös med hästar i byn och kaos varje gång vi möter en är inte så kul. Korrigeringar hjälper ju föga om anledningen är osäkerhet. Så detta ska vi jobba med hädanefter.

Denna vecka har präglats av dynga. Undvika att hundarna ska äta och rulla i dynga. Duscha Notos när det misslyckats och hela tiden minnas att inte pussas med någon av dom. T o m katten stinker. Härligt att bo på landet! 

Nu är husse och tar bort stygnen och vi fortsätter träna på att vara i trunken :)